Mediers påverkan i lärmiljöer

Det är ingen nyhet att Internet idag är en stor del av våra liv. Speciellt för den yngre generationen. Miljontals blogginlägg postas varje dag och ungdomar kan inte hålla sig från att ständigt uppdatera sina ”statusar” på Facebook.

Frågorna som vi måste ställa oss är: Är ungdomars internetanvändande ett problem? Kan vi i så fall lösa det?

Med tanke på hur ordet bok kan få de flesta tonåringar att somna så har Internet en väldig fördel när det gäller lärmiljöer. Ungdomar lär sig ständigt nya saker via Internet genom att googla. De använder gärna Google framför läroböckerna när de ska göra sina läxor. Så vi kan väl, kort och gott, fastställa att ungas internetanvändande i lärmiljöer inte är något större problem.

Det här ständiga ”facebook:andet” då? Alla lärare vet nog att minst tre elever i varje klass sitter och smyger med Facebook i mobilen eller på sin dator under lektionstid. Eleverna är smarta och vet hur de, med ett enkelt och snabbt knapptryck, tar bort alla spår av att de har gjort annat än det de ska göra. Ska vi förbjuda dem att använda Facebook, twitter och bloggar? Eller ska vi försöka hitta nyttan med de nya arenorna? Jag läser i Unga svenskar och Internet 2009 av O Findahl att unga människor ägnar ca 70% av sin medietid på Internet! Vi måste nog inse att sociala medier och communities har blivit en stor del av ungas vardag liksom en inte helt oviktig konkurrent till det gamla samhället. Det vi kan hjälpa ungdomar med är istället att titta kritiskt på vad de hittar på Internet, s k källkritik.

Alltså måste dagens skola anpassa sig på ett lämpligt sätt till den nya tidens informationsflöde. Internet och sociala medier har kommit för att stanna!

Källa: www.statensmedierad.se

Avslut processdokument

Ja, nu är det dags för mig att ”knyta ihop säcken”, som man säger. Jag anmälde mig till utbildningen Pedagogisk dokumentation med en mycket vag känsla för vad begreppet innebar. Som jag skrev i början av mitt processdokument hade jag de gamla omdömena kring utvecklingssamtalen framför ögonen (ungefär som de gamla kvartssamtalens dokumentation)- Jag tänkte att dessa omdömen kanske skulle kunna göras på något annorlunda sätt… Oj, vad jag blev förvånad under resans gång!

* Att jag skulle kunna använda Garageband för att spela in och göra Podcast med eleverna, DET var spännande. Eleverna tog det på största allvar och tyckte att metoden var riktigt bra för att kanske belysa något speciellt i undervisningen eller använda vid redovisning i något ämne.

* Att använda sig av blogg för att delge andra mina tankar, DET var kul! Det var ett område jag aldrig hade kunnat tänka mig att arbeta med eftersom jag tyckte det enbart var för ”invigda” och jag kan aldrig lära mig……. Nu vet jag att jag kan!

* Att göra en film via iMovie, DET var en ny upplevelse. Vår skola har deltagit i Skapande Skola-projekt men jag har inte tagit någon aktiv roll där av naturliga skäl. Nu fick jag äntligen sätta mig in i filmning: För-/efterarbete och genomförande. Wow! Jag hörde mig själv säga inför uppgiften: Jag klarar inte detta, jag hoppar av nu… Vilken tur att jag är född småländska med vad det innebär av envishet! ;-) Jag är så glad att jag höll mig kvar.

Jag bestämde mig i tidigt skede att filmen skulle handla om flyg. Det har alltid fascinerat mig mycket. Sen fortsatte tankarna snurra: Flyg ja, men sen? Jag tänkte då att jag gör en film om djuren och deras ”flygkunskaper” och går därefter över till människans. Vet ni hur mycket tid jag ägnat åt att jaga flugor, humlor, fjärilar, fåglar osv? HELA sommaren! Så fort jag fick syn på något som flög sprang jag efter iPaden, startade den och zoomade in objektet – som då var borta! Mina grannar måste ha tyckt att jag burit mig mycket knepigt åt med detta spring med en iPad framför mig…

Jag har tänkt att min film kan vara en starter för t ex lektion i NO/Ma. Vad krävs för att kunna flyga? Förutsättningar? Möjligheter? Varför kan vissa och inte andra? Vissa kan inte men gör det ändå. Jag besvarar inte frågorna i filmen utan lämnar dem öppen för betraktaren.

Utbildningen har gett mig otroligt mycket, inte minst att jag känt att jag vågar. Många gånger har jag gjort misstag under den här resan men med en dåres envishet tagit mig an uppgifterna igen och – lyckats! Att använda de olika verktyg jag har tillgång till (PC, Mac, iPad) har gett mig en ökad självkänsla i dessa sammanhang. Större erfarenhet av ex.vis Facebook har bidragit till att jag bl a startat egen grupp tillsammans med en kollega. Jag kommer att starta flera grupper med mina elever och kollegor.

Jag har nu insett hur man kan använda digital dokumentation som ett arbetsverktyg för att få syn på både elevers och mina utvecklingsmöjligheter. Att filma sig själv i sitt arbete med eleverna ger stora möjligheter till att utveckla och förfina sin undervisning. ”Om all pedagogisk verksamhet är en social och historisk konstruktion av människor, måste detta naturligtvis också innebära att verksamheten kan förändras – rekonstrueras… … Pedagogisk dokumentation kan för pedagogen handla om att ta makten över sin egen praktik.” (H L Taguchi). Med nya ögon vet jag nu att jag kan förändra/förbättra min undervisning samt vägleda eleverna med dessa verktyg till att vilja arbeta på ett annorlunda och roligare sätt!

Jag vill också tacka kursledarna för att ni hjälpt mig framåt på denna vägen (svarat på frågor, lyssnat på min frustration och hejat på)!

Bildmanus

Eftersom jag valt att göra min film som något av en dokumentär kunde jag inte skriva manus eller göra bildmanus i förväg. Jag samlade material till filmen under hela sommaren och fick därför göra manuset i efterhand. När jag var klar bestod mitt manus av sex sidor med bilder och text.

Min film - Vad krävs för att flyga?

Mitt filmprojekt

Synopsis

LÄRANDE – KONSTEN ATT FLYGA

Titel: Vad krävs för att kunna flyga?

Syfte: Jag vill att filmen ska stimulera eleverna till att börja tänka på vad som krävs för att kunna flyga. Detta ska i sin tur sporra eleverna till att söka svar på egna ställda följdfrågor inom matematik och naturvetenskap.

Budskap: Filmen har inget budskap utan ska istället fungera som en s k starter.

Målgrupp: Grundskolans elever

Längd: Ca 3,5 min

Min film ska handla om flygning i allmänhet. Jag vill visa hur ”enkelt” vissa varelser behärskar denna konst, jag tänker då på våra bevingade vänner. Människan däremot  måste lägga ner mycket tid och pengar för att kunna utföra samma konststycken. Filmen inleds med en enkel fråga men ger inget svar.

Jag har själv, under många år, fascinerats av flygningens enkelhet kontra svårighet. Därför väljer jag att försöka filma några av våra ”naturliga flygare”, vilket jag inser inte alltid är så lätt. När tillfället ”dyker upp” har jag sällan iPaden redo, när jag är försedd med iPaden kommer inga av dessa vänner. Jag vill också visa människans sätt att konkurrera om luftrummet. Detta vet jag att jag har möjlighet att genomföra.

Målsättningen är ju dels att påvisa flygandets konst, dels att jag ska kunna lära mig filmning med både för- och efterarbete. Min tanke är att jag ska kunna använda filmningen som ett redskap i arbetet tillsammans med mina elever.

Tankar kring Portfolio

Jag ska nu försöka sammanfatta kring det centrala begreppet i kursen

-     Portfolio    -

Jag har tidigare haft en diffus bild av vad portfolio är och vad digital dokumentation innebär. Efter att ha läst boken Att arbeta med portfolio av R & B Ellmin förstår jag nu vilket kraftfullt verktyg portfolio kan vara, rätt använt.

Portfolio ska vara ett naturligt inslag i elevens vardag,  från tidiga år till senare. Att tillsammans med eleven bestämma vad som ska insamlas, vilka arbeten eleven vill visa upp, för vem och i vilka sammanhang. Författarna beskriver på sid 39 lärandet ur det konstruktivistiska perspektivet, dvs att ”vi lär oss när vi reflekterar kring det vi upplever…”. Detta är mycket kärnan i portfolio, att lära – utvärdera – förstå – bygga vidare.

En vinkling jag aldrig tidigare tänkt på är att ett aktivt urval av eleven/läraren kan stärka elevens självkänsla. Detta tycker jag är mycket viktigt, då jag i min yrkesroll ofta möter elever med mycket låg självkänsla. ”Jag kan inget.” ”Jag lyckas inte.”
Boken belyser ur många flera vinklar vad portfolio är och hur det kan användas. Jag tänker exempelvis på de gånger vi arbetar ämnesövergripande, t ex bild, SO, musik och slöjd. Att då använda iPad för att följa ett arbete kring ex.vis gamla grekerna är ju oslagbart.
-          Eleverna arbetar i grupper med att hitta information på Internet och i litteratur.

-          De studerar arkitektur och konst, bygger modeller i slöjden, reproducerar dåtida konsten i bild, använder lera för att tillverka krukor mm. Vidare producerar de musik från den tiden i ex.vis Garageband.

-          Projektet kan dokumenteras i bl a iMovie. Tänk att få arbeta på detta sätt med eleverna samt att de kan föreviga både processen och slutresultatet! Denna dokumentation kan eleven sedan välja att lägga i sin portfolio.

Jag tycker att den överskådliga uppställning författarna presenterar på sid 55 ger en bra bild över hur portfolions fokus skiftar genom olika åldrar. Den visar en kontinuitet med progression över elevens utveckling.

Självskattning

I början av kursen fyllde jag i en blankett om min digitala kompetens inför starten. Jag tyckte den var svår att fylla i, eftersom jag ansåg att min digitala kompetens var relativt hög. Jag tänkte då framför allt på min erfarenhet av arbete med hårdvara och nät liksom viss mjukvara.

När jag nu fyller i samma självskattning igen inser jag att jag faktiskt lärt mig ganska mycket, som jag tidigare inte kände till arbetat med. Efter att ha gått kursen halvvägs (drygt) känner jag att jag nu lärt mig otroligt mycket men inom andra områden: Digital dokumentation, att använda iPad för bl a ljudprojekt (iPod), hantera en blogg mm. Enkelheten med iPad som plattform är helt utan konkurrens!

Nytändning

Efter att ha genomfört halva utbildningen i kursen Pedagogisk dokumentation märker jag tydligt hur mitt sätt att undervisa och dokumentera har förändrats. Som jag nämnt tidigare hade jag inte någon klar bild på vad pedagogisk dokumentation innebar. Jag trodde att det var den dokumentation vi lärare skrev inför utvecklingssamtalen. Nu har min dokumentationsbild förändrats radikalt. Den "gamla" dokumentationen talade om vad eleven gjort samt resultat på prov. Senare kom även råden om hur eleven skulle göra för att bli bättre. Mycket saknades!

Nu har jag blivit varse om hur jag kan arbeta aktivt med eleverna för att kartlägga olika lärstilar, individualisera undervisningen samt nyansera dokumentationen. Jag har använt iPad i undervisningen i matematik, anmält mina elever till matematiksajten Mangahigh.com (ska bli spännande att se vad den innebär), spelat in elevdiskussioner vid problemlösning mm.

Jag har idag även fått upp ögonen för ett annorlunda sätt att arbeta med mina elever: Flipped class room (omvänt klassrum). Funderar skarpt på att köra igång med detta arbetssätt! Fick tipset och surfade runt för att se vad det innebar. I stora drag innebär det att läraren spelar in sina genomgångar och lägger dem på nätet. Eleven tittar igenom denna innan lektionen och kan även se den tillsammans med förälder. Eleven kan, vid behov, se den flera gånger. När lektionen börjar kan eleverna starta direkt att arbeta utefter sina förutsättningar. Eleverna arbetar i mindre grupper. Vissa grupper är mer självgående än andra. Läraren får mer tid för varje elev/grupp och kan tala med eleverna istället för till eleverna.

Detta är ett arbetssätt som jag aldrig hade reflekterat över om jag inte gått denna utbildning! Jag ser detta som en spännande utmaning till ett annorlunda arbetssätt! Jag känner att jag har massor av förnyad energi, som kommer att förändra mig i min lärarroll. Sen tror jag att det är viktigt att ha kollegor som är intresserade av att "hoppa på tåget". Tillsammans kan vi förändra och förbättra!

Samtliga ovanstående arbetssätt anser jag vara exempel på Pedagogisk dokumentation. För egen del och, framför allt för mina elever, har denna utbildning hittills varit väl investerad tid.

Padtest i vardagen

I förra veckan kom jag på att jag skulle testa att använda iPad för inspelning i två av mina matteklasser. Jag delade in resp klass i smågrupper. Därefter gav jag dem tre problem, som jag skrev upp på tavlan. En otrolig aktivitet startade i alla grupperna! De diskuterade och argumenteradeDet var en fröjd att se dem arbeta med denna glädje och intensitet. När de håller på som mest tar jag och min kollega (som är med i klassrummet) fram en iPad för att spela in deras diskussioner.
Då märker vi att de ryggar något för iPad:en, de blir osäkra. Vi förklarar att vi endast vill spela in för att kunna lyssna på deras argument och diskussion efter lektionen. De tycker att "då är det OK".
Detta nya grepp är något som vi pedagoger bör ta till oss. Vi har inte en chans att se och höra varje elev varje lektion. Nu kan jag som komplement till mitt omdöme och betygsunderlag få en betydligt mer nyanserad och rättvis "bild" av vad var och en kan, hur de tänker och diskuterar. Detta var ett nytt sätt för mig att arbeta och en metod som jag kommer att ta till mig i fortsättningen.
Jag tänker bl a på när de muntliga nationella proven ska göras. Att kunna lyssna på varje elev aktivt vid provtillfället samt veta att jag i efterhand kan lyssna igenom vad som sagt är en ovärderlig möjlighet att verkligen få ge eleven en rättvis bedömning!

Pad cast - Mitt första program

Annelis låt

Jag har valt att göra mitt program med utgångspunkt från skolans värdegrund. I skolan arbetar vi ständigt med värdegrunden för ögonen. Varje dag genomsyras av likabehandlingsarbete. I våra styrdokument påminns vi om hur viktigt det är, något som jag tycker blir tydligare för varje år. Därutöver arbetar vi med dessa begrepp under våra årligen återkommande EQ-dagar. Både vi och eleverna tycker att dessa dagar är mycket värdefulla för att öppna allas ögon. Skolverket trycker mycket på detta i sina skrivningar; "allas lika värde". Med den rubriken för ögonen och med uppdraget att göra Pad-radio tyckte jag att programmet skulle handla om ett dilemma, hur man prioriterar i ett nödläge och varför. Ungdomarna visste inget om uppgiften i förväg. De fick läsa igenom uppgiften innan inspelningen. Två flickor och två pojkar i åk 9. Jag var också intresserad av att se om det finns några könsskillnader i tänkandet i detta problem. Jag upptäckte att pojkarna var snabbt klara med sin uppgift. De bestämde sig snabbt för vilka som skulle räddas undan katastrofen. De ansåg att ålder hade betydelse, de äldre fick åka hem.Vidare ansåg de att familjebilden spelade stor roll, personer med flera barn hemma skulle hem i första läget. Nu anslöt sig flickorna till oss. De hade mer känslomässiga aspekter kring vilka som skulle hem och vilka som skulle stanna kvar. Vidare sa de att de asylsökande och nazisterna skulle stanna kvar med argumentet att "det är bra om de lär känna varandra och upptäcker att de kan samarbeta med varandra". Många bra argument var jag tyvärr tvungen att klippa bort då tiden för intervjun skulle hållas nere. Jag tycker uppgiften var rolig och fick en härlig stund med ungdomarna och deras åsikter.

Underligt.......

Wow, vilken lyckokänsla! Gjorde idag klar min uppgift med Pad-radio. För några veckor sedan fick jag en uppgift att göra ett radioprogram på ca 2-5 min. Fick genomgång på hur Garageband fungerar och var totalt förvirrad: Vad ska jag göra ett "program" om? Hur ska jag göra det? I första skedet tänkte jag inte ens på hur tekniken skulle lösas, "det blir då det", tänkte jag. Efter att ha kommit på ett ämne och ha gjort min intervju med ungdomarna (flera intervjuer pga att jag tabbade mig) skulle jag då lägga på jinglar, tala själv osv. (Oj, vilka tåliga ungdomar, förresten. De uppmuntrade mig hela tiden med go'a hejarrop!) Idag har jag äntligen fått ihop mitt program och den känslan som infann sig var underbar! Jag är så nöjd med vad jag åstadkommit.

Under denna uppgifts gång har jag nu fått ett nytt perspektiv på användningen av IKT. Jag anser mig kunna en del om både mjuk- och hårdvara och har hållit på med IT sedan 1980-talet. Men under denna uppgifts gång har jag fått känna på den frustration, som kollegor många gånger uttryckt för mig att de känner! Den frustration som infinner sig när man ska använda ny teknik på ett annat sätt än man är van vid. iPad var nytt för mig, Garageband likaså, producera ett eget program som bara inte fick gå fel, inga mappar att säkerhetkopiera till på det sätt som jag varit van vid osv osv.

Det var riktigt nyttigt för mig att få känna denna känsla. Nu förstår jag kollegor och elever mycket bättre!                             

En bit på resan

Min "resa" i dokumentationens spår fortsätter. Jag kände mig väl till mods när jag kom till boken Att fånga lärandet av C Wehner-Godée. Jag känner hur jag kan ta till mig innehållet på ett konkret och bekant sätt, den vänder sig även till mig som pedagog för ungdomar. Jag känner igen mig i mångt och mycket. Författaren benar upp de olika möjligheterna att föra pedagogisk dokumentation på ett förträffligt sätt. Hon skriver: "Övning tar tid, och tid behövs för att lära sig fotografera eller att flja en process med videokamera, att komma till rätta med ljudinspelare likaväl som att lära sig teckna och anteckna." Det är ju detta jag har brottats med i många år, att dokumentationen tar tid! Att det får ta tid att ta till sig olika medier och samtidigt följa processer. Att nu få bekräftat att det får ta tid ger mig en ny känsla. Jag tycker hennes uttryck är underbart: "Alla som hoppar över lek- eller plojstadiet missar viktiga upptäckter." När jag just fått ett nytt verktyg i handen har jag tidigare förväntat mig att jag ska kunna använda det. Av författarens uttryck ovan förstår jag nu vikten av att inte ställa kravet att kunna innan man fått "leka". Jag tänker hädanefter följa ungdomarnas arbetssätt - Lek och lär!

Ju mer jag läst om Pedagogisk dokumentation, desto mer inser jag vikten av att använda den i min vardag. Som Lenz Taguchi säger: "Vi behöver mer dokumentation." Jag kan tydligt se att jag/vi som arbetar med ungdomar inte arbetat lika frekvent med dokumentation som man gjort med de yngre barnen, framförallt i förskolan. Dokumentationen är viktigt i samarbetet med föräldrar och elev. Hur ska annars föräldrar se vad deras ungdomar åstadkommer samt aktivt kunna följa deras utveckling?

Vidare kan jag se stora fördelar i dokumentation vad gäller pedagogernas utveckling. De kan hjälpa mig att sätta fokus på hur och vad jag förmedlar. Om dokumentationen förs över tid har jag möjlighet att göra, ändra, förbättra. Jag kan på ett konkret sätt utvärdera min undervisning, tydligare se min lärarroll i förhållande till eleverna.



Startläge

Vad är pedagogisk dokumentation för mig?

När jag anmälde mig till utbildningen hade jag en rätt diffus bild av både kursen och begreppet Pedagogisk dokumentation.

För mig stod begreppet i huvudsak för de dokument vi lärare fört inför utvecklingssamtal med eleven/vårdn.havare. Det grundade sig på de anteckningar lärarna fört sedan förra samtalet. Detta var ett "kantigt" och smalt sätt att dokumentera elevens lärande - snarare en sammanfattning om elevens prestationer vid en viss tidpunkt.

När man arbetar med de äldre eleverna (åk 7 - 9) behöver både jag som mentor och eleven/vårdn.havare ett bredare perspektiv på begreppet Pedagogisk dokumentation. Efter att ha läst delar av kurslitteraturen inser jag att det finns betydligt mer att göra för att förbättra på området!